Hoppas på vår!

Det skrivs för lite här. Å andra sidan har livet så mycket mer än att sitta vid datorn. Men det är dags för en uppdatering, for whatever it’s worth. Det är ju inte så att vi inte har gjort något bara för att vi inte skrivit! Jag hade en fullmåneceremoni själv, jag tror att de andra gjorde något själva också, vi stod och skickade good vibes till Skogsflicka en gång - eller, ja det gör vi alltid men då mer bestämt och intensivt. Vårdagjämningen lyckades två av oss i alla fall sitta som två galningar i en halvmeter snö, med en framgrävd eldstad och deklarera våren! Snön gjorde ett kort uppehåll i alla fall. Vi satt i vår Cirkel och sa att nu är det (för sjuttsingen) vår! Bland annat. Vi offrade lite i elden.
Jag lider av att inte kunna vara ute som jag vill. Här om dagen var det första gången jag gick i skogen på flera månader, för snön har varit så djup. Det är som att allting avstannat. Det kanske är poängen med vintern...! Nu, hur som helst, kan kung Bore inte hålla på mer. Jag ser fram emot en sprudlande vår. Vi smider planer inför Beltane... och skärtorsdag! Inga blåkullafärder men det är ju fullmåne så vi får ju improvisera någon sorts resa in i Verkligheten. För min något korta, tramsiga ton till trots menar jag att det är inte “verkligheten” som är Verklig. Verkligt, det är det när man lägger till de lager på lager av dimensioner där det andliga rör sig. För mig känns det som att ta av sig suddiga glasögon, när jag kliver in i Cirkeln. Ja, jag vill ha en Cirkel om mig alltid! Då får jag minsann jobba på min mantel... Jag vill ha en grön tät mantel, som skyddar mig, och en magisk ring eller kula, som när jag tittar genom dem så ser jag Verkligheten klart. Så kan jag alltid ha Cirkeln med mig.
Vi har fått tre lamm. Jag tänker ofta på vad en väninna sa, när vi hade en sån där diskussion om varför man över huvud taget försöker. Varför man kämpar sig fram i detta tragiska liv. Varför man alls går upp på morgonen. Det är för lammen sa hon. Då kändes en härlig värme spridas i magen. Så klart. Det är för lammen som vi går upp på morgonen. Oavsett mig. Det är så ren och oförställd förtjusning att skönheten är Sanningen. Det finns ingen annan sanning än Skönhet. Lammen. Det är för lammen. Tänk på det. Vilka är dina lamm?
Om detta blev för konstigt så ha tålamod. Jag övar mig på att uttrycka mig! Där är så mycket som vill fram. Jag läste förresten igår att ett av de mest utmärkande dragen hos paganism är dess kreativitet. Ja, en del författare går t o m så långt som till att säga att paganism är religion och samtidigt en konstform! Stämmer, eller hur!
Välsignad Vår,
Neina