onsdag, januari 25, 2006

Är hela världen lite nere?

Hej alla hyllebaer,
Hoppas allt står väl till med alla, var ni än befinner er på er stig. Jag har just kommit underfund med att den skattmästare jag "tyr" mig till inte insett att jag behöver lite bemedling denna vår också. Till detta kan läggas en massa annat som får mig att vilja krypa ihop och slippa allt. De känns som om motströmmen blivit extra tung just nu.
Neina har varit nere eftersom hon inte hade någon inkomst, och hennes syster reste iväg. Men hon verkar repa sig så sakteliga. Nu är det min tur. Allt omkring mig verkar det som, behöver repareras eller så går det fel i största allmänhet.
Jag hoppas att ni andra hyllebär inte är nere utan har en fantastisk tid. Vad gäller mig själv, tja. Jag försöker komma ihåg att endast döda fiskar flyter med strömmen...

Taran

lördag, januari 07, 2006

Världen - här kommer Hyllebär!

Ja vi hade ju planeringsträff och avklarade många viktiga frågor. Många hann vi inte med men något ska man väl ha att göra sen också. Men, med tanke på vad vi alla kom fram till, har vi massor att göra! Det är spännande. Vi diskuterade hur vi går framåt nu. Vi har stora planer. Vi sa t ex vad det, om si så där tjugo år, kommer att stå om var och en av oss i "Who's Who in the Pagan World". T ex "Taran, one of the founding and original members of the legendary and highly influential Hyllebär Group...", samma formulering på oss alla och sedan t ex "Wynja... one of the driving forces behind the increase in Pagan Community Centers throughout Scaninavia..." eller "Skogsflicka... Priestess in Residence at the Lunden Pagan Resource Center... author of the ground-breaking children's book series...", "Taran... successful interfaith ambassador internationally...", "Neina... author of one of the most commonly used book of Pagan prayers and chants, as well as being a popular Pagan singer..."
Till exempel. Vi är entusiastiska nog, och drivna, att åstadkomma detta, om inte i sak så i storhet! Därför att världen behöver mer information och vi paganer behöver mer "community", mer förståelse och mer av sådant som alla andra behöver och får nämligen själavård i ens EGEN andliga tradition, bibliotek med relevanta böcker, gemenskap med likasinnade, musik, präster för att bistå vid högtider och riter.
En annan sak som vi berörde var det här med att missionera. Personligen anser jag att det ligger en stor skillnad i om man missionerar eller informerar. Folk ska veta att det finns ett paganskt alternativ men vi ska inte trycka upp det i ansiktet på folk. Bara tala om att vi finns och var de kan få tag på oss för mer information. Jag läste någonstans om att där är skillnad mellan mysterier och hemligheter. Mycket av paganismen var förr hemligt men är det inte längre. Jag ser det som positivt, därför att mysterierna kommer alltid att vara otillgängliga utom för dem som jobbat med sig själv och uppnått att uppleva dem. Det nås inte genom att bara läsa om hemligheterna. Men detta var inte vår viktigaste punkt, jag bara ville nämna det.
Så, sammanfattningsvis, vi har fler detaljer att jobba på, men vi är överens om färdplanen: Här kommer Hyllebär! Vi kommer att jobba för att förverkliga mer paganskt av allt här i världen! Inte för att "vinna" över någon annan, utan för att fylla behovet hos dem som har det. Likadant som alla andra livsåskådningar. Mötet avslutades med lite Monty Python och Eddie Izzard...
In perfect love and perfect trust,
Neina
Snälla, kommentera! (Jag funderar dessutom på att göra mig en egen blogg, det vore kul om ni också gjorde det så vi kan läsa om era egna intryck utanför ramen av Hyllebär! ;) )

torsdag, januari 05, 2006

Jul

Vi hade en fantastisk Jul!

Vi förberedde det "magiska manuset" lite mer än vi brukar.. vi pratade mer innan och tack vare det blev det ännu mer innebörd, och vi blev mer samspelta. Trevligt också, som någon påpekade efteråt, att vi kommit till den punkt då vi kan skratta och tramsa (lite) och fråga saker mitt i utan att det stör energin. Som sagt, samspelet har utvecklats.

Inför Julen i år kändes det naturligt att verkligen ta fasta på och utnyttja högtidens 'tema' till fullo. Vi har alltid fokuserat på varför man firar, och vad man firar snarare än att bara fira för att det har man läst i böckerna att man ska. Men vi tog det till en annan nivå den här gången. Julen handlar om ljusets återkomst, om Gud som pånyttföds. Det är en ny början. Återfödelse. Gud återvänder efter att ha fått välbehövlig vila. Nu är Han redo för en ny urladdning, och allt skall vakna på nytt, sprudlande liv kommer åter att komma till ytan, bli synligt all omkring oss. Det är inte svårt att relatera till budskapet på ett personligt plan. Nu i nyårstider går många omkring och klurar på nyårslöften. Men det brukar inte bli så värst mycket av nyårslöften. Så är nyåret en lite underlig företeelse. Folk verkar vilja se det som en nystart, man summerar det gamla och planerar för det nya. Men däremellan sker oftast ingen inombords förändring. Man planerar en ny resrutt men man lägger inte om kursen. Inte så underligt att man alltsom oftast fortsätter att färdas åt samma håll som innan.

Det är svårt att ändra på sig, att bryta gamla mönster är ofta en kamp i uppförsbacke. Men vi paganer har en speciell resurs som kan ge oss lite medvind.. eller till och med ett pedaldrivet fordon att färdas med: Magin. Jag talar inte om spells som man köper i 'spellkits' eller hittar på nätet. Jag talar om ritualen, gudtjänsten, och de inre förändringar man kan åstadkomma med hjälp av den.

Inom Reclaiming Witchcraft, vilket är den tradition jag personligen tillkänner mig, talar vi om 'de tre själarna', ett koncept som kan hjälpa till att illustrera vad magi är, och hur det kan användas. Om man
(vilket jag gör) talar om Magi enligt Dion Fortunes definition : "the art of changing consciousness at will", så är det ju praktiskt att fundera lite kring begreppet consciousness, medvetande. Det är här 'de tre själarna' kommer in. En bra förklaring av konceptet "Three Souls" hittar man i The Twelve Wild Swans, av Starhawk och Hillary Valentine. Här är en snabbversion:

Talking Self, vårt vardagsmedvetande, den vuxna, verbala, rationella, vakna delen.

Younger Self kan beskrivas som den undermedvetna, drömmande, skapande, lekfulla, "irrationella", barnasinnet, starkt känslosamma delen av oss. Den här delen kan vi lära oss att plocka fram och arbeta med när vi så önskar. Detta är magi, enligt Dion Fortunes definition. Att när man önskar kunna kommunicera med Younger Self.

Deep Self är den del av en människa som står i direkt kontakt med Gud, och som renta av är en del av Goddess. Talking Self kan inte nå fram till Deep Self, eftersom Goddess inte är ett begrepp som kan upplevas fullt med det rationella medvetandet. Younger Self kan däremot känna Goddess, och så kommunicera med Deep Self. Starhawk & Valentine skriver i The Twelve Wild Swans:

"To our normal everyday consciousness, divine power is a distant theory - maybe something we should care about but terribly vague, perhaps old-fashioned, and usually theoretical. But to Younger Self, divine power is as real as french fries or the tooth fairy. It just is a wondrous, sensual fact of living ..."

Ambitionen är att komma i kontakt med sitt Deep Self, genom Younger Self, för lyckas man få med sig Younger Self och Deep Self har man riktigt mäktiga allierade på sin sida. Förändringar kan då verkligen komma inifrån. Talking Self står inte längre ensam när hinder sätter emot och vanans makt gör sig påmind, Talking Self kanske till och med redan har börjat förändrats.

Vi ville av olika skäl, på olika vis pånyttfödas. Förändringen vi ville åt skulle komma inifrån. Alltså kom vi fram till en ritual, full av symbolik som vi alla var inbegripna med, rik på vackra gester och ord, mycket laddad med allt som Younger Self förstår och kan tänkas låta sig förföras av. Romantik. Fantasi.

Vi krönte varandra och oss själva till olika ämbeten, syftet med dessa var att, inför oss själva, representera maktpositioner med inflytande över den egna personen. Symboliska roller som vi kan ikläda oss när det blir jobbigt. En snabbtelefon till maktens kärna, Deep Self. Man måste joba på att lära sig identifiera sig med dessa roller även efteråt. Meditation, visualiseringsövningar. Se sig själv med alla sina regalier, kanske på en tron ovanför alla ens negativa, undergrävande, förtvivlade tankar till undersåtar. På så sätt kan man när man behöver styrkan bara plocka fram en mental bild av hur det ser ut när man verkligen har kontroll, och sedan stiga in i den och bli den. Om du kröner dig till Aragorn, kung över ditt personliga Midgård (ditt liv fullt av oroshärdar och läskiga demoner att kämpa mot) så prova att låtsas att du är Aragorn nästa gång någon tränger sig före i bankomatkön..


I alla fall, en del av pånyttfödelsen för mig är, förutom att vara annorlunda, att göra annorlunda. (Det hänger självklart ihop, men ibland måste man bena ut saker för sig själv.) En del av detta är att bli en än mer innerlig och aktiv pagan. Vi har alla utmaningar att möta under det kommande året. Vi Hyllebär har bestämt att utmana oss själva, och till viss del varandra (vi kommer att stämma av hur det går inför varandra), och när vi nått våra mål, då kommer vi att ta Hyllebärsskapet till en ny nivå... Ett par av mina utmaningar är 1. utformandet av (och att hålla sig till) en riktig, solid "daily practice", och 2. att jobba med min "place of power". (Hmm... Alla dessa engelska begrepp.. det behövs bra svenska ord!!!)

Mer om detta, och kanske om vad Hyllebär kan komma att utvecklas till, efter helgen, eftersom vi då ska ha ett läger, en intensiv planeringsträff under vilken förhoppningsvis planer kommer att smidas och bollar sättas i rullning..

To die and be reborn..

måndag, januari 02, 2006

fantastisk yule!

Vi hade ju bestämt sedan länge att göra något vid vintersolståndet förstås. Trots att folk pluggar och jobbar både den dagen och dagen efter. Så jag tycker vi ska vara riktigt, riktigt stolta över vad vi lyckades åstadkomma! Vi hade som sagt en fantastisk yule: vi var till och med så organiserade att vi träffades en gång innan och bestämde saker! Och det gjorde susen. (Men visst, det är inte alltid läge för sånt, ibland behöver gruppen vara just det ställe där man slipper saker att göra.)
Vi skulle träffas vid eftermiddag-kväll hos oss och jag fick brått. Jag andligen högtryckstvättade rummet vi skulle vara i - hade inte tid att traska omkring med heligt vatten och rökelse några varv! Precis när folk kom rådde viss förvirring. Till slut hamnade vi där vi skulle vara och kunde börja tillverka våra kransar, i skenet av levande ljus och med bra musik på. Var och en vävde in sitt i sin krans. Vi skulle kröna oss själva till Något vi bestämt, och vi ville dessutom hedra varandra med en titel var. Någon krans var av idegran, någon av buxbom och mimosa, någon av gran, blåbär och löv, en med murgröna, och flera med fina band.
Vi ordnade det riktigt fint i rummet (det var rätt kalt så där var inte mycket som distraherade och vi kunde vräka på med levande ljus!) och vi hade var sitt väderstreck med altare och ett i mitten. Det blev väldigt stämningsfullt direkt. För mig var det som att komma hem. Så brukar det vara med det var särskilt starkt. Skogsflickas ord ringde extra starkt för mig: To Die to Be Reborn...
Så krönte vi varandra, och viktigast, oss själva. Vi krönte oss till Oss Själva, till dem vi verkligen är. Och magiskt nog växer vi hela tiden. Det var starkt, jag använder det ordet igen, jag vet men det var det. Och så fick vi dansa, vi som ville, eller meditera eller vad... Härligt...
Efter en värdig avslutning gick vi upp och hade yule-bord. Alla hade ansträngt sig extra, det märktes! Vi nästan storknade på ett bra sätt.
Allt detta leder fram till... vårens aktiviteter och hyllebärs framtid. Vi kommer att *snyft* befinna oss på lite olika geografiska områden snart, och om några månader sprids vi ännu mer. Så vi har börjat diskutera hur vi ska gå vidare. Klart är att vi står starkare nu än NÅGONSIN och det kommer nog bara att bli BÄTTRE! Planen är att vi ska välja vissa mål vi var och en vill uppnå och så hjälps vi åt att stötta varandra med utvecklingen. Och... med vårt fantastiska startskott, kröningen, kommer detta att leda fram till någon sorts ännu större hedrande av vårt arbete och vad vi uppnått. Vi pratar också om den långsiktiga framtiden. Kanske Hyllebär kan ses som en familj där vi har vissa gener gemensamt och var och en har vissa som är unika, och att vi verkar för att främja paganska intressen på våra olika sätt. Eller lite som ett Alma Mater. Själv drömmer jag om att ha en 'kursgård' (hoppas ni också vill!) för paganer, med kurser, förlag, hjälp att förmedla relevanta kontakter, egen odling, retreat, någon sorts sanctuary, bibliotek och allt vad man kan tänka sig. Jag vet i alla fall att jag tänker inte vara hobbypagan. Jag lever ju för Henne alltid.