höst...

Hej blogg… Vad skriver man? Det var länge sedan. Men men. Senaste fullmånen var härlig. Vi två som kunde träffas gjorde det och knatade ut i skogen för en liten ceremoni. HON var verkligen där! Jag kan inte tänka mig något bättre än att få sjunga och dansa på Hennes högtid. Det är då jag lever. På kvällen hade vi, några andra alltså som jag nämnt, en eklektisk fullmåneceremoni och det verkade uppskattat.

Äntligen är det höst och Samhain/Halloween! Men först Mabon, hoppas vi hinner fira det också. Vad säger ni?

Jag pratade med en kompis här om dagen, om högtider. Hon är verksam inom den kristna kyrkan och tyckte det var tråkigt så som saker firas i den traditionen. Dels är det ganska ensamt, för hon har inte så många kompisar som delar hennes tro, och dels erbjuds inte några stimulerande högtids’traditioner’. Det är liksom stelnat, oentusiastiskt och dessutom är högtiderna som firas nämnvärt ganska få. Då tänkte jag att vi paganer har vissa fördelar: vi har åtta plus tretton högtider om året! (Vill man fira lite ungefär en gång i veckan har vi ju halvmånar och mörkmånar också.) Och visst är det lite jobbigt att våra högtider inte alltid faller på lediga, ”röda” dagar men å andra sidan slipper vi stress och press från samhället att fira på något särskilt sätt eller ”tillräckligt mycket”. Vi kan själva utforma högtiden och firandet så det blir meningsfullt för oss!

En annan sak som bör nämnas och som är kul är att nästa Lughnassadh blir det bröllop! Jag och Taran ska ha handfasting och det är verkligen spännande att planera inför.

Mindre spännande är det med tjocka släkten – min alltså. Det flesta vet inte om min egentliga tro – de tror väl att jag är kristen, som brukligt är i vår släkt. En del vet om det. De jämnåriga jag berättat för accepterar det men mamma är förtvivlad. Så den relationen, som är så viktig, är ganska spänd. Vad gör man?

Brightest blessings!