Lughnassadh med Besked

Som vi beställt, var det utmärkt väder till den första skördefesten. Några regnmoln hängde i utkanten, mest som dramatisk kontrast till vår soliga tillvaro.

Var det bara igår? En sådan dag... Lycklig som ett barn på julafton gick jag loss på broccolilandet, på Denningarums gård, Taran tog sig an bondbönor och lök. Nja, rättelse, jag gick inte loss på landet. Jag stannade upp, tog in det vackra men också allvaret, och var kvar i det. Hela 'skördandet' var en helig handling, helgad. Det var så härligt att få gräva i jorden och få upp morötter - låta fingrarna varsamt lirka sig ner i den svala leran, liksom locka på frukten, tills Hon släpper den till en.

Får, solrosor, ägg, bönor, mangold och späda squash... Ett virrvarr av Liv och gåvor och humor (har du sett en mangold?!).

Väl på hemmaplan var det raskt att sätta iordning för ceremonin, i eftermiddagssolens milda närvaro. Vi hade morötter i norr, lök (aromatisk!) i öster, solrosor i söder och mangold (vattnig) i väst. Resten av det vackra överflödet fick vara i mitten, runt ett litet altare och bredvid elden. Även Gaia fick vara med (Oberon Zells Millennial Gaia). Hon är liten och samtidigt mäktig.

Det blev väldigt avslappnat, barfota, öppet. Hur kan man vara högtravande när katten tar sig an dina bortlagda strumpor som vore de godis?! Samtidigt var det allvarliga, högtidliga, uppriktiga och innerliga löften som avgavs (enskilt), alltmedan doft av rökelse och sedan salvia minde om att det var en helgad stund. Och solstrålar lekte på mossgräsmattan. Frid. Jorden tog emot dens närvaro som ville ligga utsträckt, eken höll den om ryggen som ingick.

Trumma och kanonsång (ja, i båda bemärkelser!), katter och reflektion om året som gått. Djup tacksamhet.

Sedan förvandlades grödorna ytterligare en gång: från frö till liv, till sällsamt god mat, genom svärmors magiska händer! Visst hjälptes vi åt, men vi hann knappt med förrän hon flinkt gjorde just maten. En annan kunde ju gå och duka. Eller... titta på sprillans färska kattungar!!!

Tänk, att PÅ DAGEN kom det fem små liv; vår Nini lite blasé denna gången. Wynja, nätt på tass- förlåt, handen, hanterade varsamt en och annan knodd.

Sammanfattningsvis: Skogsflicka, som vanligt i våra tankar och hjärtan, och först med att hälsa glad Lammas; Taran fotograf och eldvaktare; Wynja spridandes ljuvhet (och hemmagjord tryffel!) samt tapper nattsuddare efter en arbetsdag; Neina (partisk) tokglad över sina leriga fingrar samt entusiast för tacksamhet; Ytterligare gäster får behålla sin anonymitet men vet att vi gjorde det alla tillsammans - en riktig skördefest!

Må vi alla finna tacksamhetens outsinliga skatt och må vi få än mer att vara tacksamma över i denna överflödets tid.
Floreat!
neina